Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Kvinnor och män

Kvinnor och män möts. De skapar världar.

Förhoppningar. Kanske nya människor.

 

De älskar varann, gråter för varann.

 

grälar med varann.

 

Kanske grälar just för att de älskar, just för att de inte kan förstå hur det kunde ske när kärleken är så stark.

 

Det finns många män som i själva verket är från Venus. Och många kvinnor som är från Mars. Vilken planet man än väljer vill jag inte tro på olika världar fast det ibland känns nära.

Men det är dumt att springa in i en vägg. Det är alltid lättare att öppna en dörr.

 

Det finns många människor som offrar allt för kärleken. Och det finns de som förlorar den över ingenting.

 

Jag sprang in i en vägg igår när jag kunde ha öppnat en dörr.

 

Samtidigt vet jag att jag är villig att offra allt för den kvinna jag älskar och den kärlek jag håller till henne.

 

Kvinnor och män möts. De skapar världar.

 

En sådan är Venus.

 

En annan är Mars.

 

Men universum är alltid mycket större än så. 




Övriga genrer av aberatio
Läst 642 gånger och applåderad av 11 personer
Utvald text
Publicerad 2008-12-01 19:35



Bookmark and Share


  Maria Zena Viklund
fint med stort universum,! applåd!
2008-12-05

  Domino
Mycket bra skrivet=)
2008-12-03

  Teresia Ridell
Mycket vackert o vist !
Ja bättre öppna dörrar än att gå in i väggen.
2008-12-03

  Svartsilver
Så fin!
2008-12-01

  Ilona _L
Vi är helt enkelt ofullkomliga!
Mmm... universum är ofattbart stort...
2008-12-01

  lodjuret/seglare VIP
jag förstår vad du skriver och ungefär varför du skriver så, men jag håller inte med, jag tror att enda sättet att behålla kärleken på är att försöka vara en självständig individ med ett eget liv, det är farligt att hänga upp sitt liv på en annan människa och 'vara villig att offra allt' för den människan... det är först när du inte klänger dig fast som en igel på en annan som kärleken har en chans att bestå och utvecklas, annars blir man mer som ett beroende bihang som förlorar både sig själv och allt annat när kärleken kommer till ett vägskäl och kanske kraschar... ens älskade skall inte behöva agera ansvarstagande förälder till en själv när man är osjälvständig och kräver likt ett barn uppmärksamhet och förståelse utöver vad den älskande kan ge
2008-12-01

  lyckeli
jag lärde mig aldrig öppna dörrar
så jag sprang in i många väggar

gör ont som fan


men du har så rätt
universum är alltid
mycket större än så
2008-12-01
  > Nästa text
< Föregående

aberatio
aberatio