Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ännu ett försök till sonett - och jag sliter mitt hår och spinner en tråd av det


Spinner, tvinnar, sliter av (oförstådd)


En tuss av fårull lämnad invid roten
ett träd med barken flätad tätt av tid
gudinnan sitter fylld av fordoms frid
och spinner – sländan vackert styrd av foten

Men nära henne hostar, tärd av soten
den andra damen, inte alls så blid
får tvinna det som blivit tidens strid
-ett nuets vara – blickande mot boten

som hemligt hukar bidande med saxen
att någongång bli den som ropar tyst
om tiden som i hennes hand blir till

Men ännu vilar hon – det är ej dags än
att öppna skänkeln, blotta eggens lyst
och skickligt skilja ut det liv som vill




Bunden vers (Sonett) av halmstrå
Läst 350 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-11-22 14:24



Bookmark and Share


    Hannadraken
Ja, verkligen stiligt. Du har handlaget! Jag har försökt sonetter själv, men det blir lite onaturligt. Så icke fallet hos dig!
2008-11-23

    papillon
Pang - där satt den!! Snyggt, mycket snyggt! Feta applåder!
2008-11-22
  > Nästa text
< Föregående

halmstrå
halmstrå