Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Idag ska jag till kyrkan fara

För att ta ett sista farväl
av min barndoms kamrats
pappa han var en fantastisk
människa

Han var den som fixade mitt
första riktiga jobb som ledde
till en fast anställning tack
vare denna man

Han var aldrig sur hade
alltid glimten i ögat han
skämtade alltid så man
vek sig av skratt

Det är trisst att du är borta
men vet att du nu får det
bra efter en lång tids sjukdom
somnade du stilla in utan att lida

Så jag tackar dig som var så
fin och snäll på alla vis
vart nästan som min extra
pappa när jag liten var

Men ödet har nog betsämt
detta mötet så tack vare
dig så får jag nu möta min
barndoms kamrat som jag
inte sett på tjugofem år




Fri vers av Ann-christin
Läst 335 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2008-11-28 09:01



Bookmark and Share


  Michaela Dutius
En del sätter fotspår i våra hjärtan....
2008-11-29

  Larz Gustafsson VIP
Det finns människor man aldrig glömmer. De där som satt spår...
2008-11-28

  anits VIP
En vacker dikt,om hur
livet är
2008-11-28

  Fredrik Stillesjö
Hej Ann-Christine!

Ja, livet går vidare för oss som är kvar. Med oväntade möten, sorg, smärta och glädje. Hälsar vännen Fredrik
2008-11-28
  > Nästa text
< Föregående

Ann-christin
Ann-christin