Den delen av dig
är en bjällra av
        väldiga klor


När huden flagnar
        när saven dräneras

   är det,
i sommarens sista kyss,

     regn som sinat

     Asfaltens säregna doft;
dina gator rör sig i takt med människorna

samtidigt fjärmas du från ljuset
                 likt en vilsen patrull
i modlös mak


På vägen mists en blytung egendom
efter en annan


           Där fjäder och börda väger lika
    har blomman i buskagens sköte

för länge sedan
              mist sitt förfogande

              över dig