Ett slag mot huvudet
Jag dog nog litegrann
En femte dels sekund, kanske lite längre
var allt i lågor och brann

Sen decemberkyla och
Utomhus var det något jag såg
Vad som än händer
Tänker man inte skilja dagarna åt

Du är min luft, en hjälte för mig
Som när vi dog av skratt i juni området
Så förälskad var jag i dig

Vad som än händer
Tänker jag fortsätta gå
Du är mitt hjärta, min rymd
Du är det ända som slår

En blodsed vi skapat
Vi ska aldrig skiljas åt
Jag lämnar aldrig dig, om du aldrig lämnar mig
Du lämnar aldrig mig, om jag aldrig lämnar dig