De sorgsna strålarna av sol

Lever sina egna liv

Där i skogens lund

Som om de väntade

På tappra dagars lidande

Då jorden lyste eld

Flamman brinner sakta

Gömd långt in i kärnans mitt

Samman med de andra

Men letar sig sin väg

Under tiden får vi vänta

Vara våra egna ljus