en pojke sitter ensam
med alla tankar i skallen
och han hör
hur tystnaden talar
utan ord

sagor
slutar alltid lyckligt
se bara på Pinocchio
dockan som ville bli en riktig pojke
se så lycklig han blev
när hans önskan blev sann
då han blev kött och blod
äntligen älskad

åh stjärna i de blå
du tindrar så vackert
innan du faller
och himlen gråter
lämnar ett hål
i pojkens hjärta

pojken blundar och önskar
att han blev en riktig docka
så att han kunde bli ingen igen
för det är allt han är egentligen

en trasig docka
som hör hemma
på en dammig hylla
bortglömd
för alltid