Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

På gränsen

Sedan jag var barn
har livet valt sina stunder
för att som ett dragspel
vika ihop världen framför mina ögon
korta ögonblick
då synfältet rör sig i vågor
som om allt vi känner med våra fem sinnen
vore omsorgsfullt målat
på silkespapper
och just som jag skall kliva igenom illusionen
för att upptäcka vad som finns på andra sidan
rätas världen ut igen
slätas kanterna till
och alla ljud kommer tillbaka




Fri vers av H. Karla
Läst 623 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2008-12-25 20:37



Bookmark and Share

  Tino
Otroligt fint skrivet. Ett välarbetat mästerverk
Stora applåder och ett bokmärke!
2013-05-01

    resilient
Ja. Så har det känts. Du sätter tummen på en viktig känsla som kanske gått mig förlorad. Tack för det.
Egentligen skulle dikten kunna sluta med ordet "silkespapper" som är magiskt och laddat i sig själv efter alla jul/påsk/sommarpyssel man har gjort under skolåren.
Du väljer att sluta dikten med de sista raderna, det lämnar mig frustrerad eftersom det gör det ännu mer påtagligt att det som gått förlorat är förlorat för alltid.
2009-05-21

  Micael Axelsson
Drömskt berättande. Känner hur jag tar det stora klivet, på väg igenom, för att stapplande se hur folk stirrar på mig då jag till min förvåning märker att jag ännu är kvar... dragen ut ur den värld jag trodde mig kunna se där bortom gränsen. Jo, jag känner igen mig här, alltför väl.
2009-02-09

  astranova
Vilket ögonblick av total tystnad och avstannad av världen 'utanför'! Så uppfattar åtminstone jag känslan i den här texten.
Gillar dessutom hur 'livet har valt sina stunder' - det är ett bra uttryck för hur ... tja, om inte totalt hjälplösa så åtminstone ovilliga eller okunniga vi är att styra allting i våra liv.
2009-01-04

  Cosmic Johanna
Vackert...dröm verklighet...sinnen levandegörs...wow
2008-12-25
  > Nästa text
< Föregående

H. Karla
H. Karla