som när jag glömdes en sensommarkväll

under en planktrave på vedbacken

som när jag vaknade och gården var tom tyst

och katten som väckt mig med torrt gräsprassel

förstelnad i öppet vakande lyste sina gula

som när jag trots ljuden vände ryggen åt

den mörklagda byggninga' där fladdermössen

började röra på sig

för att komma hem

för att hinna

komma hem

igen

det jag inte visste var

att jag en sommar

skulle känna Bat på riktigt

i handen

skulle känna Cat i alla lägers vakor

alla hems högsta hyllor

skulle bränna

egna pälsars ragg för skydd 

för att vägra gå i krig

men gå själv

med Döden på min axel viss

om livets njutningstid i fasor

och bara 

gå 

Hem