jag tror de kallar det konst, det du hängt upp på din eviga vägg
din stora vitmålade fasad

som ler mot alla som besöker dig

för du säger att du är tacksam att
ingen
egentligen
är
som
dig

eller kanske är du tacksam
för att ingen
någonsin
känt dig

men jag ser igenom det
jag borde väl berättat att jag är en ypperlig människokännare

nu vet du iallafall

men jag ser dig ibland på natten när du vrider dig som det förvuxna barn du kommit till
eller kanske den för vuxne individ du vuxit in i rollen som

du är ju min store filosofiske kuf
min stora idol, min stora kärlek
och min största besvikelse

inte kan du svika mig nu


right or wrong don't matter
when you're with me, sweet


du är bäst på impuls
du är mitt amfetamin

och jag älskar dig lika mycket
som jag hatar dig

för du gör mig lika hel
som du gör mig inkomplett

du skär i mig
med sötmans kniv

och delar av
mig
älskar det