Mina tårar döljer mig för världen
och min trygghet är din öppna famn
glädjen från den egna härden
är en eld som håller själen varm
Runtomkring, där hatets stormar rasar,
råder ångest, lidande och nöd
från mitt öppna fönster ser jag det, och fasar:
Världen är på väg mot säker död.
Men i vimlet där på nödens gata
går en högrest man med vänlig blick,
stannar gärna till om nå´n vill prata,
generös och artig i sitt skick.
Plötsligt ser jag som ett hav av strålglans
som omger helt hans högresta gestalt
och allt blir ljust och varmt och vackert
från att ha varit mörkt och dött och kallt

7/2 - 79