Den natten
Visst var det något magiskt
När vi flöt genom rymden
Och stjärnorna föll i våra ögon
Smälte mot din kind,
I mitt hår

När deras dag fallit i sömn
Och ljusen släckts
Hela universum i djupaste dvala
Var vi de enda
Brinnande
Levande
Vakna

Den natten
Natten av puls och impuls
En vardag allt annat än vardaglig
Där fann vi våra egna stigar
Och varje spår i snön
Var avtryck av våra våta kängor
Avtryck av decembernatt
En promenad i plural

Och hade jag fått välja
Hade det fortfarande varit så
Hade det fortfarande varit vi

Det är konstigt ibland
När man får den där känslan
Att det är som på film
Jag kände det då
The very best of
Och våra synfält täcktes av de vackraste foton
Vi vandrade genom vykort

Den natten
En kylig vinternatt
En sån som mäts i negativa tal
Men solen brände vår hud
Och vädret hade samma humörsvängningar som vi
Våra tankar gick samma vägar

Det var en märklig natt
Av någon slags insikt
Nytt ljus över ord som förr gömts i skugga
Som saknat innebörd
Som tvillingsjäl för mig


Den natten
Då konsekvenser var ett svärord
Inte ett ord av vårt vokabulär
Tänk inte ens tanken
Det är nu vi måste leva
Den himmel som singlar ner inatt
Som lätta flingor
De stjärnor som gnistrar i ditt hår
Och ängeln på stigen
Finns inte kvar imorgon

När brevbäraren fyller brevlådorna med vardagsmorgon
Först då kan vi gå hem
För att sova
Under varsin filt
Och låta natten smälta undan
Låta gryningen sudda ut våra spår av äventyr
Men aldrig våra minnen

Nu
När monstret vid grinden är borta
Himmelen är mjölkigt blå
Och utan stjärnor
Trädet under gatlyktan är kalt
Men vi vet att det finns en tid
Då hela världen är vår
Vi besöker den väl snart igen?
Naten väntar på oss
Natten utan konsekvenser