Stränder och hamnar

Värme och famnar

Änglar och himmel

några vackra blommor kanske?

Men jag vill inte läsa dikter som är vackra för livet är sällan vackert utom möjligen några korta stunder. Resten av tiden fördriver vi med att jobba med smärtan eller tristessen och att längta till en liten vackerstund igen.

Så jag vill känna din smärta, läsa om din tristess och kanske någon gång om din längtan.

Kräks äckligheter över mig, gärna lite liklukt eller så. Ös sur galla över mig och dränk mig med din bittra svada.

Eller få mig att skratta eller i vart fall le en smula.

Jag vill inte läsa vackra dikter för de är inte du, de är bara ord skrivna på en ridå sammansatta för att vara inget annat än, vackra. Jag är ibland nyfiken på dig där bakom ridån hur ovackert det än är där.