- Vad ska du göra nu, när du går i pension? frågade vännerna, och jag fick en känsla av att många trodde att jag skulle att hitta på något helt nytt och spännande att uppfylla all min lediggjorda tid med.
- Först ska jag sova, ett par veckor, svarade jag, sedan ska jag ha semester och bara gå och slappa...
Det var ett skojsamt svar, helt i enlighet med Kronbloms filosofi. 
Men det är faktiskt vad jag gör. År av förlorad sömn tycks knacka på och kräva sin rätt. Jag sover. Som aldrig förr.
När jag vaknar med nytvättade sinnen kan jag ta in detta oerhörda; jag är ledig, idag och allt framgent!
Därefter hakar nästa, mindre välkomna, tanke på: och sedan då?
Att gå i pension innebär ett uppbrott. En stor förändring i livet. Jaha.. och? Ska jag nu sitta och rulla tummarna och vänta på nästa uppbrott, flytten till ett vårdboende eller bårhuset direkt? För det finns ju faktiskt inte så många fler hållpunkter kvar i livet.
Det är då jag förstår att jag blir tvungen att infria förväntningarna och "göra något" - om inte annat för att ha något kvar att se fram emot.
Det är en Pippi Långstrump-filosofi, som när hon sa till Tommy och Annika att de skulle gå hem: för annars kan ni inte komma tillbaka i morgon, och det skulle ju vara tråkigt om ni aldrig kom tillbaka!
Vad är det för glädje med att vara ledig om man aldrig kan ta fritt en dag!
Så: vad ska jag hitta på och göra nu?