jag plockar dikter som frukter
från ett dignande träd
avsmakar
njuter
biter stora bett
spottar ut en del maskstungna cynismer
sträcker mig så högt min förmåga når
och ser häpen min värld vidgas
i ett blånande dis
ser förvridna järnskelett efter krigsbränder
ser döden i sjuksängens ensamhet
och ångestens ögonvitor
sorgens imma på glaset
och svärtan i det frostnupna
jag plockar kärleksbett
orgasmer saftiga som mogna plommor
jag ser Gud bland grenarna
och ormen
socialfittor på torra kvistar
de kniper ihop 
när utanförskapets kart härjas av frost
jag ser blyg ung förälskelse knoppas
och i stammens håligheter
fobiernas kärnor

jag plockar hungrigt
förbjuden frukt
och mognad
tack alla!