stressen sover inte
den kilar som en liten vit mus
i laboratorielabyrinten
söker utvägar som inte finns
programmerad att springa
utan anledning
vädrar med skälvande morrhår
en fiende som inte existerar

(stresshormonet kan inte läsa
det har inte förstått
innehållet i det orangea kuvertet)
stressen sover aldrig
därför kan inte heller jag sova
kudden känns varm och knölig
ansiktsmusklerna stramar
nackmusklerna är stenhårda
huvudvärken maler

stressen törs inte sova
den skapar morgondagens problem
målar fan på väggen
varvar runt runt i nervbanorna
och spelar hartsfiol på spända strängar
till sist är hela jag
en liten vit laboratoriemus
med skälvande morrhår

det är då jag springer upp ur sängen
som en spänd stålfjäder
öppnar fönstret och andas 
kall nattluft som river i lungorna
det är då jag slår på datorn
klockan fyra på morgonen
och hoppas att någon är där
som inte heller kan sova