I svaga lampors sken
när löven faller
och himlen blir svart
havet kräks
vänder ut och in
förvrider
sliter ut
dödar sakta tid

Tid
som vänds i evigheten
av tårar
förvandlade till guld

Tid
som av år vänder
skapar
förlöser
förnyar

När tanken släpps fri
från tunga bojor
släpper hjärtats krav



gör himlen blå igen