All snö har töat bort
endast frusna vattenpölar återstår
och med glädje
trampar jag sprickor i isen
som när jag var barn
och jag väntar
med förväntansfulla ögon
på våren
som när jag var barn
och mitt kalla ansikte
och mina frusna fingrar
är snart endast minnen
och påminnelser
om alltings relativitet
och jag väntar
och jag väntar
och väntar
och under tiden
trampar jag sprickor i isen.