Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Orkankänning

 

 

I den stora kroppspulsådern
ristade hon in sitt namn,
och runt hans hjärta
lade hon en krans av lager i evig brand


Det finns tid som faller genom hål
och andetag som vidrör
men hjärtslagen är hennes egna,
förbundna med solen och jorden


Hon visste att allt måste falla,
ingen att hålla fast


Till slut finns intet




Fri vers av Rachel Roth
Läst 367 gånger
Publicerad 2005-08-30 10:16



Bookmark and Share


  Smultris
*Sorgsen*

*Stum*
2005-08-30

    Bodil Sandberg
Oerhört vackert - många rosor för denna vackra dikt
2005-08-30

    ej medlem längre
En fullständigt vacker dikt, en pärla!
2005-08-30
  > Nästa text
< Föregående

Rachel Roth
Rachel Roth