Jag gläds åt att jag har nånstans att gå,
imorgon bitti.
Fast jag kommer dit tom och livlös.

Jag gläds åt att jag har någon hemma,
som älskar och behöver mig,
fast jag stundvist inte är närvarande.

Borta i mina tankar,
borta bland minnen.
Minnen så ljuva.

Det jag har är värt mer än dessa minnen,
tankar och person.

Det jag har är mitt allt.
Dessa har jag burit,
hållt mig nära.
Så nära kommer ingen annan.

Jag älskar er så högt.
Med er är jag vid liv,
ni har den största platsen,
utan er vore jag inte jag.

Men ändå är jag en kvinna,
full av dig,och dina lögner.
Dessa lögner som fick mig
sväva,le och stilla oron.
Det gav mig en känsla av
helhet.

Du fyllde hålet i mitt hjärta
så fullständigt.

Du tog lite mer när du försvann.
Saknar dina lögner,
samtidigt är det en lättnad.

Nu kan jag fortsätta
därifrån jag var...innan dig.

I morgon är jag här,
för er mina kära.
Imorgon är jag
mindre berusad av dig.

Jag har så mycket,
att glädjas åt.

Du har,
mindre.
Du har inte,
kärlek,
Du har inget,
hjärta.
Du har en vän mindre.
En vän som,
kunde gått
genom eld för din skull.