Jag visste det,
det rev bara upp,
det gör ont,
igen!

Jag var närsta klar,
jag var snar färdig med dig..

Tårarna rinner längs kinderna,
de tävlar med varandra,
det var dumt,
ett misstag....

Fan....

Dumma lilla tjej som än en gång gick på det!

Fan...

Så besviken,
på mig själv,
på dig,
på ödet,
på allt....

Om det inte var menat,
vilken mening hade det då??

Att jag fick en läxa?
Ännu ett misstag att lära mig...
Tro mig gud eller ödet,
Jag har lärt mig massor redan!
Det räcker nu!

Är det karma som gör det?
Ja,men jag har sotat redan för mina snedsteg!
Jag har betalt min skuld till dig!

Snälla alla ni högre makter...
Låt mig få vara lycklig,
låt mig få le,
låt mig få njuta av livets goda!
Åtmindstånen en stund!!!

Så trött nu!
Orkar inte mer....

Lämna mig i fred om ni inte har goda avsikter!!!!