"Jag kallas ibland för latinkvarterets don Quijote för att mitt huvud är så långt upp i molnen att jag kan se oss alla som änglar i paradiset.
Och i stället för en hedervärd gammal bokhandlare är jag mer som en frustrerad romanförfattare.
           Affären har rum som kapitlen i en roman och faktum är att Tolstoj och Dostojevskij är verkligare för mig än människor av kött och blod.
Och ännu märkligare är att redan innan jag föddes skrev Dostojevskij historien om mitt liv i en bok som hette Idioten och ända sedan jag första gången läste den har jag sökt efter huvudpersonen, en flicka vid namn Nastasia Filipovna.
           Hundra år sedan var min bokhandel en vinbutik, gömd från Seine bakom en av flyglarna till hotellet Dieu Hôpital, som sedan förstördes och en trädgård växte upp i dess ställe.
Och längre tillbaka omkring år 1600 var hela byggnaden ett kloster: La Maison Du Mustier.
           På medeltiden hade varje kloster en frère lampier, vars ansvar det var att tända lamporna när natten kom.
Det har jag hållit på med i femtio år nu.
Nu är det min dotters tur.
G.W."

så står det
på engelska
på fyra griffeltavlor
utanför bokhandeln
Shakespeare & Co
och det går bra att stiga på

och låta sig genomsköljas
av böckerna som
klättrar över väggarna
och därefter gå ut igen
och titta på alla flytande
vattendroppar som är Seine