jag gick ut på balkongen
i natten

ensam
som jag brukar

trodde allt var
som vanligt

en vanlig natt
i detta stockholm

detta stockholm
som inte är mitt

men

där ute
och det skedde på en sekund

en plötslig klump i halsen
och tårar som vällde fram

ty

där mötte mig
ett gryningsljus
en stillhet

som jag alltför väl
kände igen

och det var när
fåglarna började sjunga

det var då jag förstod
vad som hände

det var då jag förstod
var jag var

vart jag plötsligt
hade förflyttats

jag var tillbaka

tillbaka på älvans väg
och en av alla dessa nätter

då jag gått ut på balkongen
i natten

ensam
som jag brukar

en vanlig natt
i detta umeå

detta umeå
som var mitt

på en balkong
som badade
i gryningsljus
i stillhet

och pryddes av
fåglarnas sång

tillbaka
tillbaka på den plats
där jag har lagt mitt hjärta

så

jag slöt mina ögon

och önskade mig
dit

glömde detta
detta nu

låtsades
kände
insöp

känslan av natten på älvans väg

utsikten
tallarna
innergården

fåglarna
dofterna
stillheten

ensamheten
tryggheten
lugnet

ljuset, det oranga
som steg från trädens rand
solen på andra sidan sjön

lägenheten bakom mig
som väntade
på andra sidan fönstret

på andra sidan fönstret
där det väntade
mitt liv

så

jag blundade bort
detta nu

tog i
med alla mina sinnen
för att utesluta nuet
och vara där där där
inte här

och när jag så helt
förflyttats

förtrollat mig själv
till mitt förflutna

och ägnat natten
till igår

öppnade jag mina ögon

och fann

att jag var

här...


här

i natten till

idag...