Vi bodde i samma hus

De som skilde oss var krossad sten

Härdad cement

Och grus



Vi nickade och sa ”hej”

I trappan, av betong

Jag såg på din gång

Att din saga inte var så ljus



10 cm betongvalv emellen oss

Med armering CC 125 och en och annan distans

Och ibland har du passerat, som om jag inte fanns

De var inte meningen, förståss




Med ögon tomma som i trans

Plågad själ fylld av sorg

Höga murar, ditt hjärtas borg

På väg, mot ingenstans…