benat
håret där på sidan där som att jag
hatar mittbena
eftersom det vore att ljuga om min
knycklat
knycklad om jag vill vara
någon
men mest knycklat som ett tillstånd
att ta sig ur men aldrig från
bortsprunget
vissa är helt enkelt snabbare
och förtjänar att njuta av det
genom
kolsyra
kolsyrat
syrabad syraben
tills de går ner sig i framgång så som
jag aldrig har vett att göra
jag glömmer att jag måste fastna
och alla de där luckorna med evighetschoklad
för att
veckla ut sig inför deras ögon
och göra dem blinda
två flugor i en smäll
sanningen förlamar
för små kläder stramar
och kindbenen de...
de...
orkar inte vara markerade
orkar inte sätta vare sig gränser
eller ideal på himlen
längs med rader av idolporträtt
förbannat
oturen där på sidan bortåt
äktheten och en touche av absolut
absolut
de där luckorna blir djupare och djupare
för varje förväntad neutralisering
där
sanningen alltid förlamas innan den
hunnit förlama