perrongfolkbara ett huvud längre, och kanske hade jag nått upp om du bara, en enda gång, tagit min kropp i dina händer,
lyft.
vi kanske skulle dö nu, när hela världen snurrar.
du har pärlemor i blicken, fast allt runt oss är grått, och du stannar i mitt fönster.
flera nätter går förbi, marcherar bestämt. vi sitter i strömmen, vi håller oss vid liv.
jag knyter dina skor. jag känner mig som jesus och när du kysser mig i pannan. älskling,
är du judas?
han gav mig en liten bit, en trasslig liten bit.
och musiken spelar än, fast handen bredvid saknas. jag glömmer inte, du, jag drömmer bara
hur jag skulle vilja kunna dig. min vän, hjälpa
reda ut dina tovor
det blåser en vind över staden. jag ställer mig med öppen mun, jag springer längs med gatorna
fyll mig. träng bort tomheten
jag känner
*
gud, ge mig något;
jag orkar inte undra längre,
Fri vers
av
Desert dust
Läst 690 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2009-03-14 20:44
|
Nästa text
Föregående Desert dust
Senast publicerade
utkast jag saknar dej 22:22 i kvarteret nånstans innan det tog slut pojkvän Mitt Ord rädd för tystnaden Se alla |