Han hette Ivar
Ivar var rik, tyckte man
Ivar ville alltid hälsa när man träffade honom
Hej
Ta i hand
Ofta fick man som barn
En 10:a eller 5:a nedtryckt
Så….

Man hälsade ju gärna tillbaks
För en 5:a fick man en Fantomen
På den tiden
Hans hälsningar innefattade ofta en klapp
På axeln
Men så vart de lägre
Och lägre
Såhär efteråt så
Undrar man om de inte berodde på
Om nån såg, eller inte

Men en klapp i röven
Såg man mer som ett ”misstag”
Eller nåt
Så oskuldsfull var man på den tiden
För att gamla gubbar
Vill klappa små pojkar
I ashlet, var inget som fanns
På den oskuldsfulla karta man hade då
Över mänskliga beteenden

Kanske var de lika bra
Idag kanske man klippt till en sån gubbe
Om man sett nåt liknande
”världen har förlorat sin oskuld”
Man vet att de finns presidenter som utnyttjar sin makt
Liksom andra utnyttjar sex med presidenten
Justitieministrar som köper sex
Statsministrar som ljuger om allt, helt öppet
Och präster som utnyttjar barn
Så världen är inte längre
Så ”oskuldsfull”

Men även då fanns det samma saker
Det var bara det att vi inte kunde tro det
Kanske är det bättre, att man vet vad
Som ändå kan förekomma
Än att leva i hel okunskap om detsamma
Man undrar vad barn idag, egentligen vet
Om sådant…