Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

om någon frågade berättade hon att hon väntade



hon visste inte om hon
jagade eller var rädd
för sin egen skugga men

till sist, slutligen

backade hon ändå
in i den och försvann









det var kanske aldrig någon som saknade
henne
jag hörde hur de pratade långt efteråt
de sa att hon
var en skugga av sig själv






Fri vers av Mögelhud
Läst 646 gånger och applåderad av 25 personer
Publicerad 2009-03-17 00:08



Bookmark and Share


  Ciralina eller Annmari Nyzell VIP
Välskapt stämning av mystik
Surrealistisk ton.
2017-02-23

  poesi pplot
Första delen lever sitt eget liv för mig. Del två lämnar jag ur skallen.
Fantastisk känsla i det du skriver. Träffar helt rätt, rakt. Hårt.
2013-12-02

    sårosa
läst en del av dig nu, tycker om tonen, det råa och liksom genomtänkta
2010-01-24

  Sturesdotter
OJ!
Så bra!!!
2009-04-17

  Матрёшa
du, har förmågan
att beröra.

ooh,
well...jag älskar att läsa din ord, för du beskriver sånt jag har i mig som jag inte kan formulera...
2009-03-17

    Seud P Myno
"om någon frågade berättade hon att hon väntade"

Jag diggar rubriken. Den ger mig direkt en bild av tre personer, den fångar någon slags objektivitet

att backa in i sin egen skugga, att svälja sig själv? även de mörkare nyanserna


det oåtkomliga jaget, på tredje persons avstånd
kanske som en trygghet
att vara i skuggan

PS
Jag vistas i närheten av den ort du bor i imorgon
DS
2009-03-17

  tripto nin
vilken bra text
2009-03-17

  Burn
som att gå in i sitt eget upplösande, att försvinna i sin egen förlust. just att hon backade in, det ger mig en otäck känsla, som hon blev upphunnen eller inte klarade att stå emot, speciellt när man läser slutraderna så får jag känslan av en kollaps, en implosion, av ett jag.

det är en väldigt vackert skriven dikt, med en ödesmättad bindning, stark, kraftfull i sitt uppbrytande av en människa. jag tycker mycket om den här. och den är ju samtidigt öppen för en positivare tolkning i den första delen. jagade hon? sökte hon den? nådde hon det hon ville? isf förändras ju hela bilden. men jag får en bild av dimma, tjock och tät, som är där vare sig man vill det eller inte. och som det är i dimma så förlorar allt sina konturer och riktningarna kan vara överallt. så känner jag här. och det är både öppnande och skrämmande.

fascinerande text. mycket associativ.
2009-03-17

    Bim
...en skärpt text som får mig att rygga tillbaka....bra skrivet
2009-03-17
  > Nästa text
< Föregående

Mögelhud
Mögelhud