Du är en bägare

sa du,

som alla ska dricka ur...

och den töms ibland

sa du,

och måste få fyllas på

och du kan inte

du kan inte

klä allas träd med nya löv...

sa du,

- och jag grät i luren uppgivet

som ett barn

jag har en livsuppgift sa jag

men jag vill andas också

och vara jag

hinna tänka

kunna älska

upptäcka...

ja sa du då,

ta och kom hit då...

ja, sa jag

jag ska bara ta mig ur gyttjan först

och få alla att förstå

att även jag vill

vill

vill

fyllas med liv

igen.