Långt in i hjärtat sitter din längtan
likt en dagdröm som aldrig blir sann
Du vandrar under månen och solen
men finner inte ditt färdmål

Som ett nattfly irrar din färd
Du duperas av ljusets sken
tror att det är ämnat för dig
Medan ditt hjärta gråter

Under din vandring passerar du
vilda skogar, höga berg och djupa dalar
Alla platser besöker du som en vilsen
utan utstakad färdväg

Vid vägens kanter och på trottoarer,
torg och parker, står människor i klungor
och hånler åt din irrfärd
Och din vandring blir hetsigare för var dag

Du vandrar under månen
men borde vandra under svarta nätter
Du vandrar under solen
men borde vandra under grå och regniga dagar

I en illusion fortsätter ditt sökande
ständigt sökande dig oförnuftigt mot ljuset
Tänk om du endast är en dagslända
och livet endast är en dag långt

Miragen2007