Du kryper längre in i hörnet

mumlande, viskande

allhanda skrymt

det jag ser är enfald, inte mångfald

morgondagen skapas i frihet

om det skall bli någon

och livet i flock är inget för mig

kanske borde jag skratta

men herdens stav är alltför lång

och alldeles för tung för mig

den enfaldige ler segerrusigt 

själv dränks jag i ett glas vin