~*~

I perfekta Falanger till den Dorianska stämning [550]
Av Pipor och mjuka Flöjter; sådana som uppr'ste
Till höjder de noblaste av humör i gamla Hjältars
Bepansring till Slag, och istället för ilska
Behärskad värdighet andad's, stadiga och orubb'de
Inför dödsfruktan till flykt eller nedsligt nederlag, [555]
Ej heller saknandes styrka att mildra och stansa
Med drag av melankoli, bekymr'de tankar, och bortjaga
Ängslan och tvivel och rädslor och sorg och smärtor
Från förgängliga som odödliga sinnen. Sålunda
Andades de förenad styrka med fast tanke [560]
Förflytt'de sig i tysthet till svaga Pipor som förtroll'de
Deras smärtfyllda steg öv'r den brända marken; och nu
Avancer'nde synligt, stod de, en skräckinjagande Front
Av fasansfull längd och skinande Vapen, i skrud
Av gamla Krigare beordr'de Spjut och Sköld, [565]
Åväntande den befallning deras mäktige Ledare
Hade att anföra: Han genom de beväpnade Led
Kastade erfarenhet'ns blick, och genomkorsade strax
Hela Bataljonen beskådar, deras order komma skall,
Deras anleten och hållning såsom Gudars, [570]
Deras antal till sist han summerar. Och nu hans hjärta
Sväller av stolthet, och hårdnande i styrka
Dess Ära: För inte sedan människan skapades,
Mötte sådana förkroppsligade styrkor, som dessa
Ben'mnda av mer förträfflighet än detta lilla infanteri [575]

John Milton 1667
LPWJ svensk version 02/04/09