Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En ny dag.

Så var den färdig köpta pyttipannan uppspydd. Snorig och tårögd hängde hon kvar över toasitsen, såg ner på sörjan och andades ut.
Senare, när hon spolat, tvättat ansiktet och borstat tänderna, hällde hon upp ett glas till av det billiga vinet. Svepte det och fyllde på igen, fortsatte så tills vinboxen var tom. Rullade en cigg och gick mot hallspegeln. - Där är du ju, log hon mot spegelbilden. - Fan, jag såg dig inte bland allt folk! Hon skrattade åt sin egen humor. Drog ett par djupa bloss och tryckte ner fimpen i jorden till en vissen våreld. Slängde en ny blick i spegeln och slätade till håret, tog upp en mascara och drog några svep på ögonfransarna. Skyndade mot dörren, funderade på vem som kunde fixa mer dricka. Linda, tvärs över gatan, så klart.
- Du är ett geni, sa hon till sig själv halvspringande ner för trappan.
Hon vaknade hängande över toasitsen, såg ner på sörjan och gäspade.




Fri vers av alikavalika
Läst 194 gånger
Publicerad 2009-04-09 20:31



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

alikavalika
alikavalika