.

Hennes skärsårsbeklädda hud
förtäljer inte historien bakom den
- bara den efterföljande akten

Hennes självorsakade ärr
är blott fotspår lämnade av en,
för henne,
räddande ängel

Hennes kniveggslängtan lämnar öppna sår,
men tar samtidigt bort fokus från andra
- större och verkliga sår
Och rakbladet må hända lukta mysk
och tragik i din näsa
Men för henne så doftar det,
- just för stunden,
rosenbeklädda solstrålar


Hon blöder för att hon
inte orkar gråta mer
- men tårar finns
Hon låter dom yttre såren tala
- för att slippa avslöja sina inre
Men i hennes mest privata,
väl dolda
och nedgrävda dagbok
avslöjas historien
- där finns hennes tårbeklädda
och sorgberättande
katastroftankar
- där finns nyckeln till hennes
rakbladsfyllda badrumsskåp
- både bildligt
och bokstavligt talat

… men hon låter såren tala
trots att hon vill ut,
hon vill bort och
vill slippa behöva en räddande ängel
- hon vill glömma minnen av rakbladslugn

… men dagboken förblir genomskinligtosynlig,
och likaså hennes verkliga sår
- väl dolda bakom ängelns verk