Hahahahahahahahaha
på planetens
stulna ord
Gud sade Abraham
också du är en son
din själ i lågor
på bergets altare
Vem blir du med slutna ögon
när du slår ut i min kropp
varje gång jag hör
ditt namn
drar marken ner mina tårar
som magneter.
Jag klippte i tidningen igår och skadade mig så svårt att jag la mig själv på förstasidan
och jag har aldrig sett mig själv så långt bort
från verkligheten som då
Och inte en dag går utan att jag glömmer bort
vilka fåglar som sjunger rent i biblioteket
Dom försöker sätta eld
på deras små vita vingar
och du tror du börjar förstå
vem som slaktar historien.
När jag blundar så minns jag
på våren lägger hon sig i rabatten
och försöker blomma
men hon är redan
så mycket vackrare
än alla grödor, rosor
som spricker upp
ur jorden
hon behöver bara säga orden.
-
En natt för inte längesen
klättrade jag högst upp i skorstenen och såg ut
sköljde mina händer för att nå solen inuti min hud
Här ser jag ännu sommaren inne i mig
den stormar så vilt
leker med några barn
i det böljande blå
Och se hur dom växer
som förhäxat
Se hur dom växer på planetens
stulna ord
vem behöver lyssna på andra för att höra det själv