~*~

Beskåda ett under! de blott som tycktes
I storhet att överträffa Jordens Gigantiska Söner
Nu mindre än de minsta av Dvärgar, i trångt rum
Trängdes oräkneliga, likt den Pygme Stam [780]
Bortom det Indiska Berg, eller Älvors Féer,
Vars midnatt Fest, vid ett Skogsbryn
Eller Källa någon försenad Bonde ser,
Eller drömmer att han sett, medan ovanför Månen
Hon sitter som Domare, och närmare Jorden [785]
Cirklar uppå sin bleka bana, de med sin munterhet och dans
Upptagna, och jocond Musik förtrollar hans öra;
Med ens med lycka och rädsla hans hjärta studsar.
Sålunda utomkroppsliga Andar i minsta skepnad
Reduc'ra sin enorma gestalt, och for fritt fram, [790]
Dock utan antal ännu mitt i denna Sal
Med detta infernaliska Rådslag. Men djupt där inom
Och i deras egna dimensioner likt dem själva
De stora Serafiska Lorder och Kerubimer
I dold fördjupning och hemlig konklav satt [795]
Ettusen Halvgudar på gyllene säten,
I tät förekomst. Efter en kort stillhet då
Och kallelser upplästa, började detta stora råd.




Slut på Första Boken.

John Milton 1667
LPWJ svensk version 11/04/09