Ideal av samvetskval
bakåtsträvande moral
som apelsinskal
men tio små apor hoppade i sängen
och mitt samvete fråga vafan är poäng
med att gå i tackt och käka knäckebröd
tills den ena sätter i halsen och får andnöd.
Människan är skapad med olikheter
alla kunde inte bli profeter,
skönheter, atleter, esteter, i puberteten, utövare av pinsamheter


så, jag tog mod till mig och frågade vad som gick snett,
en man eller kanske kvinna med en jäkla massa respekt:
- jadu, jag gav dom H&M, sa gud och smekte sitt skägg
sen idol-dani, läppglans och konsten att visa sina "leg's"
men något gick fel i manualen
för folk började bete sig som galen
över klackskor och stora bröst
och hur många gånger jag än försökte använda min starka röst
fann människorna istället tröst
i cigaretter
och kallorifria efterätter
Men nu får ni ursäkta mig,
det är en ny kändis skandal i bombay.


Jag fortsatte att fundera ett slag,
vad som orsakat allt detta obehag
ens tonårstid varav tidsfördriv
var att dricka folköl bakom vår fritidsgård
köra epa och tro att man är jävligt hård
med sin tintin lugg
och att dom inte brydde sig ett dugg
om annat än att få hångla och lukta förmycket rakvatten
och att slippa de där hårda och förminskande skratten
som olikheter framkallar,
- borde det inte finnas piller som man kan köpa utanför idrottshallar?
för dom som blev esteter och inte atleter
eller atleter men inte skönheter
men framförallt i puberteten utan pinsamheter
eller profeter men med mindre delar av esteter
kanske inte gillar att hoppa bock
eller får en smärre chock
av att vi alla i träningskläder
ser likadana ut som i oväder
utan personlighetsdrag,
att vi ännu en dag
kör huvud axlar knä och tå, knä och tå
om människor bara det kunde förstå.


Jag förstår fortfarande inte grejen med att vara som alla andra
att skapa sig en armé där man resten av världen klandrar
att leva som man lär
det fungerar ju fan inte såhär
för jag älskar djur och tål inte när dom sitter i bur
men ändå äter jag kött och fläsk
blundar och tänker på vad som händer härnäst?
Jag gillar att ha basker och dricka vin
men gör narr av rödvinspoeter och deras misserabla flin
jag säger att jag är en såndär feminist
men när det kommer till smink är jag en perfektionist
jag känner att jag i mina egna visdomsord är fången
för vi kan ju slutet på den här sången
"en ramla ner och slog sitt lilla huvud"
att när en faller, faller alla som blomkålshuven
att utan varandra och mångfald
kommer vi alla sluta som menyer på macdonald

så, låt oss utbringa ett hurra för ens personliga armér
och att vi inte kommer sluta som macdonald filér.