höst tröst
- får det att isa i mitt bröst
adrenalin
- det blåser till i en
hemsydd gardin


kaktushud under fingrarna
tar ut tankarna ur huvudet och
kastar macka, tittar på vattenringarna
formar världar
planeter och ljud
springer baklänges och skriker efter hud
fast vad gör man somliga nätter
när ens tankarna formas som vissna buketter
när sjukhussalar skänker skräck
och ens hjärta är lika segt som ostelnad knäck
när huvudkudden känns som nålar
och i huvudet dunkar melodier från "baengen trålar"
som jack ripper, det går en mördare lös
jag slängde min jacka ner till söder, för du frös.

fångar lyra, fångar arkiv
har inte pengar till hyra
har inte ork till dubbeliv
min själ har två tankar
min själ har två skrik
min själ är det som klamrar
sig fast vid dina motiv

jag väver mina tungor runt din stav av bly
tar resten av det som blir över och skapar ett paraply
hösten gråter
hösten blir ny
hösten förlåter
och jag övar mig på att sy
sy fast det som lossnat, från din frusna kropp
jag formar med pennslar något form av hopp
målar det på din ryggtavla och hoppas på sol
men du klev ut från paraplyet och stämmer din fiol
spelar för kung och fosterland, inte för att någon ber dig
utan för att det som dödats under denna hud
har fler bombhot än bombay.

kanske bakåt
kanske hit
kanske frammåt
kanske med flit
kanske av dig
kanske för mig
men vi
är nu ett tidsfördriv.