Povel Ramel sitter naken vid sitt piano
Han spelar sina låtar, flinar som en vit kines
Och skriker ”sukiyaki”
Hans vita kropp är som smält vit choklad

Bredvid står Martin Ljung
Med rakad pung
Och staken stående som ett kvastskaft
Apan Ola hoppar upp och ner
Skriker. Hoppla hoppla

Kyrkans flickkör står bakom och doar
Iklädda endast sina hättor
Och skor
Yrhättor som låter brösten gunga i takt
Som små eller större bollar
Ovanför sina sånghäften

En hålögd gammal nazist
Står och spelar xylofon
På förkrympta huven från amazonas
De ökar och minskar sina huven för olika resonans
Hur fasen ska detta sluta….