Betong reser sig
som blommor
feberblommor
i ansiktet
på alla tusen
mig härinne och
du bänder din kropp
som ett kugghjul
smöroljan rinner
ur dina ögon

vad är kroppen
om inte ett tempel
man borde bomba sönder
med flicker
din kropp är för
mina laster man borde
plocka isär dig och ta
de bästa bitarna pansarvagnar
mot civila napalm mot
dina bröst
dricker bensin
här samlas all världens synd
vi går imorgon
vi går nån gång i veckan
stiger ånga från dig
där nere:
jordens mittpunkt
där nere:
radioaktiva vågor
bränner sönder hjärnan
det är big bang och apokalypsen
det var såhär världen såg ut
när den skapades
men jag är ingen maskin
jag är en man med
oanad perception