Det finns dagar på

barnhemmet

jag aldrig glömmer,

resten är ett stort hål

Vem bryr sig

närmare fyrtio år senare?

Min sköra själ,

eller Guden som aldrig kom till

undsättning.

Gud stod istället i Haga

och skrek sakrala ramsor på finska

och brydde sig inte ett skit om

små rädda,

ensamma barn,

som drömde mardrömmar

om stora marmortrappor som

bodde hos Smyrnakyrkan i Haga

Alla kan ha fel,

även Gud!

Det förstod jag tidigt,

mycket tidigt!