Sitter här
arbetslös och på kanten till att flytta ifrån honom
känner hur misären tar över
vet inte vart jag ska ta vägen
ibland känns det som att jag inte hör till denna värld

har alltid beundrat kvinnan
och aldrig förstått hur jag själv kan vara en
har alltid hittat en vacker kvinna att se upp till
jag minns Sandra
och så var det
Marielle, Camilla, Arnella och Marie
alla var mina troféer
insydda i mitt hjärta
och mina tankar

lite kyssar
lite smek
det är all erfarenhet jag har
rent fysiskt
men jag har ett helt livs erfarenhet
rent psykiskt

märkligt att jag aldrig förstod
att jag kanske är lesbisk
eller bi?

många pojkvänner har jag haft
för så skulle det ju va
som de alltid sa
"när en kvinna och en man.."
och jag har älskat dessa män

men nu förstår jag
att du är den
som skulle sätta mig fri
kan helt enkelt inte
andas utan dig
och med honom är jag fast

nu sliter jag mig loss
nu säger jag som det är
jag kommer ur min bur
jag är kär i dig
även om du kanske
inte är kär i mig
och om du inte ens är bi

förlåt om det låter galet

men det känns skönt att vara fri