De klara gnistande ögonen saknade djup

Själen hade ingen och lämnade över till ögonen att återspegla den

Ryggraden hade inte styrkan att hållas rak

Den var uppfäst av snedvridna illusioner

Leendet som förblindade kom ur skenbar lycka

Rävspelet klippte av bandet till harmonins ljuvliga dalar

Ersattes av konstlad eld som brinner endast så länge stickan tillåter

Där

Bortom haven av oro och konstlad glädje böljar vackra ängar av tillit och glädje

Lågan lyser evig där den föds av frodande kärlek utifrån glädje och harmoni

Likt lianer slingrar sig ärligheten fram som en kunskapens orm

Där tårar fälls endast ursprunget av glädje och skratt

Dalar av lekande själar med raka ryggar harmoniserar liv

Ljuden av hjärtan som slår för varandra

Ögon som lyser från innersta djup av lycklig själ