den dag då jag hör plinget
när livet vänder blad
ska jag färdas genom nuet
till det glömda minnets dal

där ska jag vandra
bland eviga blomster
där ska jag sväva
i ett land utan monster

i regnbågens land
är taggarna lena
min själ och jag
är för längesen rena

tårarna som fälls
är ljus och värme
man gråter skratt
och lever närmre

aldrig mer en rädsla
för det som komma ska
aldrig mer den smärta
som livet i sig har

i detta universum
är man alltid kär
i sig själv och livet
och allt som nånsin är

gigantiska fjärilar
penslar världen i vind
drömmar flyger fritt
och landar på ens kind

där på grönskans lava
ska jag glida likt en våg
på himmelsgröna ängar
med ett hjärta utan hål

där ska jag vandra
bland eviga blomster

där ska jag leva
i ett land utan monster.