Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tarpan

 Storm!

Jag blir förkyld om jag inte når molnen

 vissa dagar när hon sitter ute i stallet

drömmer hon om mig

det har hon sagt

 

 TÄNK positiva bilder tänk medicin från veterinär

en mindre komatos i sällskap

av sällskapsjuk

hästtjej

 

hälften häst hälften människa

 

Åren går och allt för rädd

Rädd för tårarnas tyngd
hon skriver från en lägenhet

duschar av svetten efter den långa dagen

sänder en hälsning
till sitt liv som tarpan

 

Handen från vardagsrummet

försöker nå än
genom tiden
snuddar vid framtiden

Nästan hundra år i dimman
hon siktar land
kortleken den bästa av vänner
opålitlig som få

 

Hur 

djup är tomheten?

Lina!

Rider i cirklar




Fri vers av tripto nin
Läst 403 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2009-07-21 03:42



Bookmark and Share


  orsak
hårt, djupt, skört och alldeles mjukt.
och hur man kan få en text att kännas så..
är för mig obegripligt, men jag tar av mig hatten för dig!
damn. dina bokstavskombinationer, radbrytningar och
tempot får mig att tappa hakan.

skitbra, helt enkelt!
2009-08-06

  Grubbelmia
Grattis till din placering på fem mest uppmärksammade, med denna text! Gillar speciellt strofen:

"Handen från vardagsrummet

försöker nå än
genom tiden
kan röra framtiden"

Tack och kram.
/Gubbelmia
2009-07-26

  Inkarasilas
Åren går

hon är rädd

så bara öser det på i rader och jag sitter här och gör konstiga tecken med händerna. Dragit efter andan och känner mig andfådd. Det här är jävligt jävligt bra, fullkomligt i osynk med tiden och det hoppar överallt, musik minsann. Poetisk sådan med ett helt slagverk i slutet. Svettigt och mardrömslikt. Vildhäst. Ojojoj.
2009-07-21
  > Nästa text
< Föregående

tripto nin
tripto nin