Pilutta dig!
Rusar fram till min äldsta dotter, petar henne på näsan och gastar; -Pilutta dig! Hon tittar på mig som om jag vore galen och återgår till Facebook och annat nätskrammel. Rusar därför vidare ut på gatan för nog fan måste det väl finnas någon själv i hela den här stora staden som vill leka Inne på LillIca står en färgad smäcker dam och pratar spanska samtidigt som hon fingrar förstrött på några lökar. -Pilutta dig! Skriker jag efter att har petat henne på näsan men om dottern så konstig ut så är det inget mot den här damen. Alltså ilar jag vidare neråt Eriksdal för jag tänker mig att de som inte har något viktigt för sig kanske är mer på lekhumör. Men det är nog inte så inser jag för alla som går gångbanan fram ser mycket viktiga ur. Det är nog så att det är viktigt att vara, det går inte för sig att bara vara. Till slut petar jag mig själv på näsan och skriker -Pilutta dig! men då är jag ju bara ännu mer piluttad än vad jag var innan inser jag, tystnar och vänder trumpet tillbaka hem.
Prosa
av
Lena Krantz
Läst 412 gånger och applåderad av 6 personer Publicerad 2010-07-12 20:32
|
Nästa text
Föregående Lena Krantz |