***
Ur Livet på Landet

Sängstu - Pelle med flera

Av Bror Eriksson, Holm, Nora

En dag hade han gått till handlare Häggrot i Rödjebro med ett färdigt arbete. Där köpte han läder för tillverkningen. Där fanns också sprit att köpa. Det var en uppskattad konst att stöta flaskan i bordet så att korken flög i taket, den konsten kunde Nordin.
Han skulle nu visa. Men det gick inte efter beräkning, flaskan gick sönder och glaset skar av pulsådern på högra handen. Med knapp nöd räddades livet under långsam färd till lasarettet i Sala.
Efter den betan lät han sig styras av Gud och smakade aldrig mer starka drycker.
I brev från lasarettet skriver han: "Den som lider i köttet vänder åter av synden."
Det här var under den stora folkväckelsens första år och Nordin var en av de 12, som deltog i den första fria nattvardsgången i Åby 1876.
Åter till Sängstu Pelle i sin stuga, året är 1877 och Pelle är gammal.
En dag på vintern beslöt han att besöka sin son i Österfärnebo. Det var ett vågspel.
Han tog ginvägen över älven från Nystrand. Efter en tid spordes, att han aldrig kommit fram. Hemma i Holm trodde man att Pelle var i See, Österfärnebo.
Olle Nordin med familj där kände inte till att fadern var på väg dit.
Vid efterforskning hittades han på älvens is, död, sittande på sin kälke.
- Trött - somnade - frös ihjäl. Ett tragiskt slut på ett strävsamt liv.
Änkans yttrande: "Det var värst med klädene", är inte så svårt att förstå.
Kanske var kostymen ny, hade sitt värde. Om inte annat så på den kommande auktionen på kvarlåtenskapen, som alltid hölls även efter mycket fattiga.

(Bror Eriksson 1997)

LPWJ transkription 25/06/09

http://lordparzifal.blogspot.com/2009/06/sangstu-pelle-eller-varfor-jag-ar-som.html