~*~

Rymden svärmar inuti ögonen; och tiden,
Ett sjungande inuti öronen.  I denna kupa jag mig befinner
Inlåst.  Ändock om innan själva livet vi hade
Kunnat föreställa oss livet, vilket galet,
Omöjligt, outtalat besynnerligt,
Underbart nonsens det skulle kunnat ha varit!  [220]
Så varför delta i det vulgära skrattet?  Varför
Då ingen kan bestyrka håna ett hädanefter:
Turkars behag, de framtida lyror, alla samtal
Med Sokrates och Proust bland cypresser i vandringar,
Serafinen med sina sex flamingovingar,
Och Flamländska helveten med piggsvin och andra ting där?

Vladimir Nabokov 1962

LPWJ svensk version 02/07/09