knytna händer som träffar hårt
vinglas som går sönder av tysta skrik
och en evighet av utsöndrat ansvar

bläck som skriver genom papper och
fastnar på fingrar som kramaktigt
håller sig kvar vid långvarig konflikt

Min farfar som jag inte träffat på 10 år
frågar vad jag vill göra när jag blir stor
när jag gått ut skolan och blivit vuxen

hånskratt river på mina läppar
och ord i form av blod droppar
ner i min kopp med japanskt te

tårar börjar rinna
och jag lyckas
hicka fram förakt

för,
haha,
jadu..

När jag blir vuxen ska jag bli det barn jag inte varit sedan jag var 11.