Det smärtar mig att låsas som om att du inte finns
jag är inte sån, men ändå låsas jag för jag minns

Visst såg jag dig när du gick fick förbi
just det, du Gick Förbi

Ville släppa hedern, stoltheten
men det misstaget gör jag inte om
inte med dig

Såg skuggor och kunde urskilja dig ur dem
jag ville inte det , men vad skulle jag göra

det var bara så

Ville inget mer än att vara din vän
men du kanske hade för många
var jag för mycket för dig

Om hon var konstig
vad var då jag?

Orkade inte längre helt enkelt
plötsligt slog det mig att jag var förnedrad
må inte vara så men kände mig det

Vill inte vara den där patetiska
vill inte vara den där tragiska
den som sitter och tänker
den som inte går vidare
Men det har jag

Vill inte skylla på dig
vill inte skylla på mig
skyller på ingen
ville aldrig ha ringen

Allting kanske sker av en anledning
blev min inledning

Men känslan består
att låsas som om att en person som en gång var en vän
inte finns är


en känsla för sig

En känsla inom mig